Hozier First Time Visa svensk översättning och låttexter på Song Language Translator.
Kom ihåg att jag en gång berättade för dig om Hur innan jag hörde det från din mun Mitt namn skulle alltid nå mina öron som ett sådant fasansfullt ljud Och själen, om man kan kalla det så En orolig bundsförvant till kroppen, den kändes namnlös som en flod Oupptäckt under jorden Och första gången du kysste mig Svalde jag det torra Lethefloden Liffey skulle ha varit mjukare för min mage ändå Men du talade någon snabb ny musik Som gick så långt för att lugna denna själ Som den var och alltid ska vara, oupptäckt utan ett namn Någon del av mig måste ha dött Första gången du kallade mig "Bebis" Och någon del av mig kom till liv Första gången du kallade mig "Bebis" Dessa dagar tror jag att jag är skyldig mitt liv Till blommorna som min mor lämnade här Är det inte som dem, att ge liv till dig igen Detta liv levde mest under jorden Ovetande varken syn eller ljud Tills sträcker sig upp mot solljus bara för att bli ryckt upp av stammen Bara nu känner det att det dör Torkar ut, sedan drunknar blint Blommar fram i varje färg I de ögonblick den har kvar Att dela utrymmet med enkla levande ting Oändligt lidande, men kämpar som all skapelse Frånvaron av sig själv, i alla fall Någon del av mig måste ha dött Varje gång du kallade mig "Bebis" Men någon del av mig stannade vid liv Varje gång du kallade, varje gång du kallade Kom hit Ooh-la-la, ooh-la-la Vad det än är som håller dig kvar, håller det dig kvar Ooh-la-la, kom hit, ooh-la-la Vad det än är som håller dig kvar, håller det dig kvar Sista gången det hördes högt Den perfekta genialiteten hos våra händer och munnar chockades Till resignering när argumentationen avtog När jag var ung brukade jag gissa Finns det gränser för all tomhet? När var det senaste gången? Kom hit till mig, när var det senaste gången? Någon del av mig måste ha dött Sista gången du kallade mig "Bebis" Men någon del av mig kom till liv Sista gången du kallade mig "Bebis"
Hozier First Time Svensk Översättning – Original Låttexter
Remember once I told you about How before I heard it from your mouth My name would always hit my ears as such an awful sound And the soul, if that's what you'd call it Uneasy ally of the body, it felt nameless as a river Undiscovered underground And the first time that you kissed me I drank dry the River Lethe The Liffey would have been softer on my stomach all the same But you spoke some quick new music That went so far to soothe this soul As it was and ever shall be, unearth without a name Some part of me must have died The first time that you called me, "Baby" And some part of me came alive The first time that you called me, "Baby" These days I think I owe my life To flowers that were left here by my mother Ain't that like them, giftin' life to you again This life lived mostly underground Unknowin' either sight nor sound 'Til reachin' up for sunlight just to be ripped out by the stem Sensing only now it's dyin' Drying out, then drowning blindly Bloomin' forth its every colour In the moments it has left To share the space with simple living things Infinitely suffering, but fighting off like all creation The absence of itself, anyway Some part of me must have died Each time that you called me, "Baby" But some part of me stayed alive Each time that you called, each time that you called Come here Ooh-la-la, ooh-la-la Whatever keeps you around, it keeps you around Ooh-la-la, come here, ooh-la-la Whatever keeps you around, it keeps you around The last time it was heard out loud The perfect genius of our hands and mouths were shocked To resignation as the arguing declined When I was young I used to guess Are there limits to any emptiness? When was the last time? Come here to me, when was the last time? Some part of me must have died The final time that you called me, "Baby" But some part of me came alive The final time you called me, "Baby"
Upptäck betydelsen och historien bakom låttexten
Texten i låten handlar om de komplexa känslorna som uppstår i relationer, särskilt den djupa påverkan av kärlek och intimitet. Författaren reflekterar över hur deras identitet och känslor förändras genom upplevelser av kärlek och hur dessa ögonblick formar dem som personer.
I början av låten, när berättaren nämner sitt namn som en “fruktansvärd ljud,” visar det på en känsla av alienation och brist på identitet. Det antyder att innan de träffade sin älskade, kände de sig tomma eller utan värde. När den älskade kysser dem för första gången, beskriver de hur de “dricker den torra floden Lethe,” vilket kan tolkas som att de glömmer sina tidigare smärtsamma minnen och finner en ny glädje och mening i livet.
Frasen “något av mig måste ha dött” indikerar att med varje ny erfarenhet av kärlek, särskilt när de kallas “Baby,” upplever de en transformation. Delen av dem som tidigare var osäker eller olycklig dör, men samtidigt återuppstår en ny del av dem som är mer levande och medveten om sin känslomässiga verklighet.
Berättaren reflekterar också över de livsoffer och den skönhet som deras mor har lämnat bakom sig, vilket visar på livets cykler och hur vi formas av våra förfäder och våra upplevelser. Det finns en känsla av sårbarhet i att växa och blomma, även när man är medveten om livets kortvarighet.
Mot slutet av låten återkommer teman av liv och död, med tankar om hur kärleken både kan föda och förstöra. Berättarens frågor om de gränser som finns för tomhet och längtan efter närhet framhäver en existentiell kamp och en önskan att förstå sin plats i världen.
Sammanfattningsvis handlar låten om kärlekens kraft att transformera och ge liv, men också om den smärta och förlust som följer med att öppna sig för andra. Det är en vacker och komplex utforskning av mänsklig känsla och relationer.
Andra låtar från denna artist
Är du intresserad av andra låtar från denna artist? Klicka här.
Leave a Reply